Mentalbeskrivning - Vad är det?
Text & Foto: Erika Karlsson

Den 6 maj 2007 belägrades Karlsborgs Brukshundklubb av ett gäng förväntansfulla dansk/svenska gårdshundar med respektive. Hälften Skaraborgare från födsel och ohejdad vana, medan resterande ditresta var långväga gäster från så spridda håll som t ex Lödöse, Tjörn, Uddevalla och Stockholm. Dagen skulle ägnas åt Mentalbeskrivning Hund, vad som kallas MH i dagligt tal, anordnat av Aktivitetsgrupp Skaraborg.

”-Mentalbeskrivning, sånt är väl bara till för brukshundar!”, tänker nog en och annan som läser dessa rader. Men, brukar vi inte alla vår hund? Och detta brukande gäller väl oavsett om hunden är av rasen Chihuahua, Schäfer eller Grand Danois?  

Vad jag menar är att varje ras har en historia, en bakgrund till varför rasen utvecklats till vad den är, och vilka exteriöra och mentala egenskaper den utvecklat. Och i denna historik har just en viss specifik hundras utvecklats, och här spelat en avgörande roll i vardagen för de människor som den där har levt tillsammans med. Människor, som har brukat sin hund i vardagens arbete och levnadsförhållanden - oavsett om den brukats som väktare, hand-/fotvärmare, psykisk farmaka, beskyddare, konstverk, sängsällskap, ohyrebekämpare eller jaktkamrat. Rollerna har varit många, men dess egenskaper finns (oftast) kvar än idag.

Historisk bakgrund?

Att utnyttja vissa hundars mentala egenskaper i strukturerade former kan sägas startade i samband med första världskriget. Av båda sidor i kriget användes hunden i bevaknings- och räddningsuppdrag, och fick då en ny roll i människans tjänst, det vill säga brukshundens. Denna roll utvecklades och i början på 1920-talet tillkom de första bruksproven. Först i samband med andra världskriget bildades SBK och knöts till SKK:s organisation, där även avelsfrågor som t ex mentala egenskaper för brukshundar ingick som en viktig del.  MH, dvs Mentalunghundsbeskrivning, startade på 1970-tale, då det utformades prov för unghundar av bruksras. Man tittade specifikt på kullars egenskaper och utvärderade dessa resultat. Idag är det så att för att få tävla officiellt i bruksklasser, från och med att hunden fyllt 18 månader, måste hunden ha gjort MH, dvs ”ha känd mental status”. Samtliga bruksraser måste ha känd mental status, här gäller endast MH, för att få registrera valpar.

 Fler och fler raser/rasklubbar av icke bruksras har upptäckt MH som en bra källa att kontrollera hundarnas mentala egenskaper. Många uppfödare arrangerar MH för hela avelskullar, och gör detta till en valpträff samtidigt där de även kan ha andra aktiviteter under tiden. I MH kan man även ta fram spindeldiagram, dels för hela rasen, och dels avkommediagram till exempel efter olika hanhundar under förutsättning att det finns tillräckligt antal individer beskrivna. Uppfödare och rasklubbar utarbetar här i samarbete själva en rasprofil för rasen.   

Mentalbeskrivning Hund har också studerats under ”lupp” genom Hans Temrins och Kent Svartbergs stora arbeten kring arvbarhet i MH:ts olika delar. Man har också funnit att det finns arvbarhet i flera av delarna i MH, vilket naturligtvis kan vara till hjälp för rasklubbar och uppfödare i deras avelsarbete. Jag kommer att ta upp Kents arbete i kommande artikel.Men, jag kommer nu till poängen med MH:  beskrivning – inte test.

Beskrivning – inte test

Hur går det till på en mentalbeskrivning?

En mentalbeskrivning består av 10 huvudmoment och ett antal delmoment, åskådliggjort i bildserien nedanför:

Moment 1 – Kontakt Detta moment består av tre delar: hälsning, samarbete och hantering. Här beskrivs i de olika delarna hur hunden reagerar vid kontakt med en samling människor, och i samarbete med en främmande människa utifrån intensitet i hälsning, samarbete och hantering.
Moment 1:1: Stolta Ebbas Asta tar kontakt…	Moment 1:2: ...följer villigt med den främmande funktionären, och…	Moment 1:3:  ...de utbyter blickar av samförstånd.
Moment 2 – Lek Även detta moment består av tre delar: leklust, gripande och dragkamp. Här beskrivs hundens reaktioner vid lek och därefter hantering utförd av testledaren utifrån intensitet i leklust, gripande och dragkamp.
Moment 2:1: Buffy hade stor leklust...	Moment 2:2:  greppade trasan...	Moment 2:3:  och gillade verkligen dragkampen.
Moment 3 – Förföljande och gripande Här beskrivs hundens intresse att följa efter en trasa som dras i sick-sackmönster, hur snabbt den startar, fullföljer och vad den gör när den kommer fram till trasan
Moment 3:1: Hozz får syn på ”illern”…	Moment 3:2: jagar efter, och kom tillbaka med jaktbytet.
Moment 4 – Aktivitet I detta moment händer det inte någonting, och det är hundens beteende i denna situation som beskrivs.
Moment 4: 3 minuter är en mycket lång, lång tid när man står där men Karla visade ingen reaktion alls.
Moment 5 – Avståndslek Hunden ges här tillfälle att engagera sig i lek med en figurant på avstånd från hundägaren. Beskrivaren tittar på hundens reaktion avseende intensitet i intresse, hot/agg, nyfikenhet leklust och samarbete med figuranten.
Moment 5:1: Vad är det som kommer i skogen?	Moment 5:2: En lektant...	Moment 5:3: Titti var inte sen att svara på lekinviten
Moment 6 – Överraskning Hunden möter en visuell överraskning genom att en overall plötsligt dras upp framför hunden. Momentet innehåller både beskrivning på hundens reaktion och avreaktion (bild4).
Moment 6:1: Falkentorps Moder Sve går lugnt..	Moment 6:2: ...men reagerar kraftigt då overallen dras upp framför...	Moment 6:3: ... Svea söker stöd hos matte.
Moment 6:4: ...och efter att de passerat overallen några gånger klarar hon av att gå förbi, och har inte så mycket kvarvarande rädsla eller intresse under sin sista promenad förbi.
Moment 7 – Ljudkänslighet Ett plötsligt ljud uppkommer och här beskrivs hundens reaktion i intensitet när det gäller rädsla, nyfikenhet, kvarstående rädsla och kvarstående intresse.
Moment7:1: Backarnas Snövit reagerar när det brakar till…	Moment 7:2: ...men är snabbt framme och undersöker vad det var som lät så.
Moment 8 – Spöken Två hotfulla, rörliga föremål närmar sig långsamt hunden i form av två människor utklädda till spöken. Hundens reaktioner beteende beskrivs utifrån intensitet i hot/agg, kontroll, rädsla, nyfikenhet samt kontakt.
Moment 8:1: Hoss har full kontroll på spökena	Moment 8:2: Shakira tyckte det var lite läskigt…	Moment 8:3 ...men fann ut så småningom att det ju var en trevlig människa inuti.
Moment 9 – Lek 2 Lekmomentet kommer igen, och här beskrivs leklust samt gripande utefter en intensitetsskala.
Moment 9:2: Paris var på bettet...	Moment 9:2: ...och greppade rejält.
Moment 10 – Skott Hur hunden reagerar vid skott i lek och i stillhet beskrivs.
Moment 10:1: Först är det skott under lek...	Moment 10:2 Sedan skott under stillastående..	Moment 10:3 Stolta Ebbas Asta är skottfast och brydde sig inte alls om skotten.